VÄLJ RÄTT TÄLT - RÄTT UTRUSTAD FÖR BÄTTRE NÄTTER PÅ FJÄLLET

När du ger dig ut på fjället ska du välja ett tält som du känner dig bekväm med, som ger bra skydd och står pall mot hårt väder samt ger dig tillräckligt med utrymme. Det ska dessutom vara enkelt att slå upp, även i hård vind och det ska inte vara för tungt att bära. Exakt vilket tält det är eller vilket som passar allra bäst är inte helt enkelt att bena ut.

Här går vi igenom vad du bör tänka på när du ska välja tält för fjällvandring.

Innan du väljer modell är det bra att fundera på vilken typ av turer du oftast gör.

Ska du bära tältet långt på ryggen är låg vikt och liten packvolym viktigt. Är ni däremot flera som går, du har hund med dig eller av annan anledning vill ha lite extra utrymme i tält eller i tältets absider är det en annan modell av tält som gäller.

Fundera särskilt på:

• Hur många som ska sova i tältet
• Om tältet ska användas på fjället, i skogen eller vid kusten
• Vilka årstider du vill kunna tälta
• Hur mycket vikt du vill bära
• Hur viktigt det är med sitthöjd, absid och flera ingångar

Det finns inget tält som är bäst på allt. Ett bra val handlar om att hitta rätt balans mellan vikt, väderskydd, utrymme och andra funktioner.

Fjällen är en krävande miljö. Det kan blåsa hårt, regna länge och bli kallt även under sommaren. På kalfjället kan det varra svårt att hitta lä, varför ett tält för fjället måste stå stabilt och vara lätt att sätta upp även i hård vind.

För fjällvandring bör du titta extra noga på:

• Stabil konstruktion
• Bra stormlinor och starka fästpunkter
• Vattentätt yttertält och tåligt golv
• God ventilation
• Tillräckligt stor absid för blöt utrustning
• Möjlighet att resa tältet snabbt i dåligt väder
• Låg vikt då du ska gå lite längre

Vi rekommenderar att du satsar på ett rejält tält som du känner dig trygg med. Överväg och ställ låg vikt mot hur stabilt tältet är och hur mycket utrymme det ger. Tänk på att om vädret är riktigt risigt kan du behöva stanna i tältet en dag eller två.

De två vanligaste tälttyperna för friluftsliv är tunneltält och kupoltält. Båda fungerar bra, men de har olika styrkor.

Tunneltält är mycket vanliga bland fjällvandrare. De ger ofta mycket utrymme i förhållande till vikten och är smidiga att resa, särskilt eftersom inner- och yttertält ofta sitter ihop. Det betyder att innertältet skyddas från regn när du slår upp tältet.. Det är dock inte självstagande och kan vara lite bökigare att slå upp själv (men det går givetvis)

Tunneltält ger generöst med utrymme och ger mycket komfort.

Tunneltält ger generöst med utrymme och ger mycket komfort.

• Låg vikt i förhållande till boyta
• Rymliga absider
• Snabbt att sätta upp
• Bra för fjällvandring
• Inner- och yttertält reses ofta samtidigt

Tunneltält fungerar särskilt bra när du kan placera tältet längs med vindriktningen. Då får konstruktionen bra stabilitet även i hård vind. Om vinden vrider kan du behöva rikta om det.

• Är inte självstagande och kan vara lite svårare att slå upp på platser där det är svårt att få ner tältpinnar.
• Svårare att slå upp om man är ensam.
• Kan vara känsligare för vind från sidan om det inte är rätt uppsatt.

Ett tunneltält passar dig som vill ha låg vikt, bra packvolym och mycket praktiskt utrymme under vandring. Har du hund så är tunneltält en klar fördel.

Kupoltält, eller självstagande tält, har bågar som korsar varandra eller på annat sätt gör att tältet kan stå mer eller mindre av sig självt. Det gör dem praktiska på klippor, hård mark och platser där det är svårt att använda tältpinnar. De ger ofta bättre sitthöjd, men har inte samma utrymme i absiderna.

• Självstagande konstruktion
• Ofta väldigt vindstabila, även om vinden ändrar riktning
• Kräver mindre uppslagningsyta
• Ofta bättre sitthöjd
• Praktiskt i skärgård, på klippor och hård mark
• Lättare att slå upp själv

• Ofta högre vikt per person
• Kan ha mindre absidutrymme
• Inner- och yttertält reses ibland separat
• Kan vara mer tidskrävande att sätta upp i regn och blåst

För fjällvandring fungerar kupoltält bra, särskilt på turer där terrängen är ojämn eller där vinden kan ändra riktning snabbt. De är också ofta stabila i hård vind.

Kupoltält är väldigt vindstabila och oftast enklare att sätta upp om man är själv.

Kupoltält är väldigt vindstabila och oftast enklare att sätta upp om man är själv.

Idag är det i huvudsak tunneltält eller kupoltält som används vid vandring på fjället. Det finns också tält med en centrumpinne. Det är då riktiga lättviktstält. Våre erfareneht är att kanske inte gå på det lättaste utan snarare välja något som står stadigt i vinden, i alla fall när du ska upp på fjället.

På tunneltält är konstruktonen snarlik. Det är tvärgående bågar som spänns mot var kortsida. Självstagande kupoltält finns dock i lite olika konstruktioner.

• Den första är helt enkelt två bågar som korsar varandra. Det är väldigt enkelt och funktionellt. Storsäljaren Big Agnes Copper Spur är ett exempel på tält med en sådan konstruktion.

Big Agnes Copper Spur

Big Agnes Copper Spur

• En annan variant är en hybridkonstrukton av tunneltält där det är två bågar som spänner upp inntertältet och en tvärgående båge som går över. Exped Orion är ett exempel på tält med den konstruktionen. Det blir väldigt stabilt.

Exped Orion

Exped Orion

• Det finns även tält med en halv stång som spänner upp tältet, men inte går ner i marken, som Exped Venus.
• Ryggåsvarianten har en konstruktion där du inte har vanliga stänger utan en konstruktion av tältbåge som håller upp tältduken. Fördelen är att det blir väldigt lätta tält. Stabiliteten går dock inte riktigt att jämföra med de andra kupoltälten. Big Agnes Tiger Wall är ett exempel här.

Big Agnes Tiger Wall

Big Agnes Tiger Wall

Vilken konstruktion som passar bäst beror på förhållanden och hur vindstabilt tält du vill ha.

Ett annat viktigt val är om du behöver ett 3-säsongstält eller 4-säsongstält. Den stora skillnaden är att tälten för fyra säsonger ofta har ett kraftigare yttertätl och dessutom en tät väv i innertältet, medan de för tre säsonger är lite lättare och ofta enbart har myggnät i innertältet. Ska du tälta på vintern är det dessutom bra om ytterduken är silikonbehandlad. Då fastner inte snön på sammma sätt.

Ett 3-säsongstält är gjort för vår, sommar och höst. Det är det vanligaste valet för de flesta fjällvandrare.

Det har ofta:

• Lägre vikt
• Bra ventilation
• Myggnät i innertältet
• Fullt skyddande yttertält
• Tillräcklig stabilitet för normalt fjällväder

För sommarvandring och många höstturer räcker ett bra 3-säsongstält långt.

Ett 4-säsongstält är byggt för hårdare väder och vinterbruk. Det har kraftigare material, starkare bågar, ibland även utrymme för dubbla stänger och ytterduk som går längre ner mot marken. Tälten som enbart är avsedda för vintern har också ofta snökjolar för att det inte ska blåsa in snö vid hårt väder.

Det passar när du ska tälta:

• På vintern
• I hård vind
• På hög höjd
• På snö
• Under mer utsatta förhållanden

Nackdelen är att 4-säsongstält oftast väger mer och kan kännas varmare eller mindre ventilerade under sommaren.

Tältets storlek handlar både om antal personer och vilken komfortnivå du vill ha.

Ett tvåmannatält rymmer normalt två personer, men det betyder inte alltid att det är rymligt. Ska ni ha mycket packning, hund eller vill kunna sitta inne vid dåligt väder kan det vara värt att gå upp en storlek. Tänk att ett tält för två personer rymmer två uppblåsbara liggunderlag (inte alltid de större varianterna). Det kan vara skönt att ha lite extra utrymme. Ett större tält av samma modell väger oftast inte mycket mer.

Välj tält efter exakt antal personer om:

• Du ska vandra långt och vill hålla packningen kompakt och så lätt som möjligt.
• Du bär allt själv.
• Tältet främst ska användas för sömn.
• Om du har en tarp med dig.

Välj gärna en storlek större om:

• Komfort är viktigt.
• Du vill få plats med mer utrustning.
• Du kan behöva vänta ut dåligt väder i tältet.
• Du har hund med på äventyret.

Absiden är utrymmet som blir av att yttertältet är större än innertältet, vanligen vid ingångarna. Här får du extra utrymme för att förvara utrustning och vid dålig väder laga mat (tänk på kolmonoxid och se till att vädra ordentligt).

Här kan du förvara:

• Ryggsäck
• Kängor
• Regnkläder
• Blöt utrustning
• Kök och mat

En rymlig absid gör stor skillnad vid regn. Du slipper ta in smutsiga och blöta saker i innertältet och får bättre ordning.

Är ni två eller fler kan två absider vara praktiskt. Då får varje person en egen sida för packning och utgång, vilket gör tältlivet smidigare.

Ett tunneltält har oftast större absider än kupoltält. Beroende på modell och konstruktion kan det också variera mycket.

Flera ingångar väger lite mer, men kan vara väldigt bekvämt.

Två ingångar gör det enklare att:

• Ta sig ut utan att kliva över andra
• Ventilera tältet
• Använda läsidan vid hård vind
• Ha ordning och reda på packningen

För en person räcker ofta en ingång. För två eller fler är två ingångar ofta värt den extra vikten.

Vikten är en av de viktigaste faktorerna vid fjällvandring. Ju längre du ska gå, desto mer märks varje extra kilo.

Men låg vikt innebär ofta kompromisser. Ett ultralätt tält har tunnare vävar, mindre absid och mindre utrymme. Ett kraftigare tält väger mer, men ger ofta bättre trygghet i dåligt väder då det blir stabilare. I vanlig ordning kan allt för lätt och klen utrustning ställa till det på fjället.

Titta gärna på två viktangivelser:

Inkluderar oftast bara det nödvändigaste, som inner- och yttertält samt bågar.

Inkluderar allt som följer med, till exempel tältpinnar, packpåsar, linor och reparationsdelar.

När du jämför tält är totalvikten ofta mest relevant, eftersom det är den vikt du faktiskt bär.

Vattenpelare anger hur mycket vattentryck ett material klarar innan vatten tränger igenom. Det anges i millimeter.

Tältgolvet behöver oftast högre vattenpelare än ytterduken, eftersom det ligger direkt mot marken och utsätts för tryck från kropp och packning.

Ett bra fjälltält bör ha:

• Vattentätt yttertält
• Tåligt golv med högre vattenpelare
• Starka och vattentåliga sömmar
• Bra konstruktion så att regn rinner av

Högre vattenpelare kan också ge bättre livslängd över tid, eftersom vattentäthet försämras med användning och slitage. 1 500 till 10 000 är vanligt när det kommer till tält och oftast har de högre värden på golv än ytterduk.

En mycket viktig sak är att tänka på är att inte hålla på och ta på tältduken när den är blöt. Se till att det alltid är utrymme mellan innertält och yttertält. Det är en viktig detalj att tänka på när du väljer hur stort tält du ska ha. Tänk på att tältet sluttar och det är i nte bara golvytan på innertältet som betyder något. Är tältet för litet så du ligger med exempelvis fötterna mot tältduken kan det bli blött. Vattentätheten är inte på samma sätt som på kläder. Så länge du inte tar på duken behövs inte lika mycket i vattenpelare.

Kondens är vanligt i tält. Den bildas när fukt från utandning och kroppsvärme möter kall tältduk.

Bra ventilation minskar risken för kondens och gör tältet behagligare att sova i.

Titta efter:

• Ventiler som kan regleras
• Meshpaneler i innertältet
• Möjlighet till luftflöde mellan öppningar
• Ventiler som är väderskyddade
• Möjlighet att öppna dörrar delvis

I fjällen är ventilation extra viktig eftersom vädret kan vara fuktigt och temperaturskillnaden mellan natt och dag stor. På vintern är det mycket vikigt då du inte vill få kondens inne i tältet som sedan faller ner som snö eller vatten och blöter ner sovsäcken.

Tältvävar görs ofta i nylon eller polyester.

Nylon är starkt, lätt och elastiskt. Det används ofta i tekniska tält där låg vikt och slitstyrka är viktigt. Nackdelen är att nylon kan töja sig när det blir blött, vilket kan kräva att du efterspänner tältet.

Polyester är ofta något tyngre, men påverkas mindre av UV-ljus och töjer sig inte lika mycket i vått tillstånd. Det kan vara ett bra val för tält som används mycket under soliga förhållanden.

Tältduken och golv är i princip alltid behandlade med antingen silikon eller Polyuerethan. Silikon ger duken högre rivstyrka och att vatten och snö rinner av lättare. Pu belagda tält är å andra sidan lättare att skaka av och få torrt.

Yttertältet är ofta behandlat för att stå emot vatten, medan golvet brukar ha en tåligare beläggning för att klara markfukt och slitage. Det är bra om golvets kanter går upp en bit från backen också, dvs att det blir som en balja.

Färg kan verka som en detalj, men den påverkar både upplevelse och säkerhet.

Ett mörkgrönt eller diskret tält smälter in bättre i naturen. Ett ljusare eller mer färgstarkt tält ger mer ljus invändigt och syns bättre på avstånd.

I fjällmiljö kan hög synlighet vara en fördel vid dåligt väder, både för att du själv ska hitta tillbaka till tältet och för att andra ska kunna se dig vid behov.

Ett tält är bara så stabilt som sin konstruktioin och förankring.

Tältpinnar används både för att spänna ut tältet och förankra det mot marken. Olika mark kräver olika pinnar.

Det kan vara bra att komplettera med extra pinnar, särskilt om du ska tälta på fjället där marken kan vara stenig, mjuk eller hård.

Stormlinor sträcker ut tältduken och ökar stabiliteten i vind. På fjället bör du alltid använda stormlinorna även om vädret känns lugnt när du slår upp tältet.

Vädret kan ändras snabbt.

Bågarna är tältets skelett. Aluminiumbågar av bra kvalitet är att föredra för tält som ska användas i krävande miljö.

När du monterar bågarna, se till att varje sektion sitter ordentligt i nästa. Om en båge inte är helt ihopsatt ökar risken att den skadas. Det är bra att ha med sig en extra sektion som man kan ersätta en trasig med eller ett kraftigare rör som man kan dra över ett skadat rör.

Vissa tält, oftast fyrsäsongstält har plats i tältstängernas kanaler för att du ska kunna använda dubbla stänger. Det ger extra stabilitet vid riktigt hårt väder. Det kan vara bra vid expeditioner och fjällturer där du väntar dig mycket hårt väder.

De flesta vandringstält är dubbelväggstält, med ett innertält och ett yttertält. Det ger bättra flexibilitet, ventilation och även myggskydd.

Fördelar:

• Bättre ventilation
• Mindre kondensproblem
• Bättre väderskydd
• Mer komfort
• Myggskydd

Det här är oftast bästa valet för fjällvandring.

Fördelar:

• Lägre vikt
• Mindre packvolym
• Snabbare att resa

Nackdelen är att ventilation och kondenshantering ofta blir sämre. Enkelväggstält passar bäst när låg vikt är högsta prioritet.

Ett bra tält hjälper mycket, men tältplatsen spelar också stor roll.

Tänk på att:

• Undvika svackor där vatten kan samlas
• Söka jämn mark
• Placera tältet i rätt riktning mot vinden
• Använda stormlinor från början
• Inte slå upp tältet för nära vattendrag
• Inte slå upp tältet där träd eller annat kan falla ner på tältet
• Inte slå upp tältet bakom något som kan öka turbulens vid hårt väder (då lever tältet om ännu mer)
• På vintern måste man åckså beakta snödrev
• Välja en plats där tältet kan förankras ordentligt

Lite vind är inte alltid dåligt. Det kan minska kondens och hålla mygg och knott borta. Däremot bör du undvika helt oskyddade platser vid hårt väder.

Första gången du sätter upp tältet bör inte vara i regn och blåst efter en lång vandringsdag.

Testa tältet hemma innan du ger dig ut.

Kontrollera att:

• Alla delar finns med
• Tältpinnar och linor är hela
• Bågarna fungerar som de ska
• Dragkedjor löper lätt
• Du vet hur tältet ska resas
• Reparationskit finns med

Öva gärna med handskar på. Ute på fjället kan du vara kall, trött och hungrig när tältet ska upp. Hur du slår upp tältet ska sitta i ryggraden. Tänk också på hur du slår upp tältet i regn. Många tält är konstruerat så att ytter- och innterält sitter samman. Gör det inte det får du tänka på att att du kan sätta upp tältet utan att blöta ner innertältet. Oftast går det att sätta upp yttertältet först och sedan montera innertätet innifrån.

Välj tält utifrån hur du faktiskt ska använda det.

För längre fjällvandring passar ofta ett lätt men stabilt tunneltält med bra absid. För klippor, hård mark och flexibla tältplatser kan ett kupoltält vara bättre. För vinterturer eller utsatta miljöer behövs ett kraftigare 4-säsongstält.

Tänk särskilt på:

• Vikt och packvolym
• Stabilitet i vind
• Storlek och komfort
• Absid och ingångar
• Ventilation
• Vattentäthet
• Säsong och användningsområde

Ett bra tält ska kännas tryggt när vädret blir sämre och vara praktiskt så att livet på tur blir enklare. Väljer du rätt från början får du ett tält som kan följa med på många fjällvandringar framöver. Är du osäker på vilket tält du ska ha är du varmt välkommen att kontakta oss så vägleder vi. Vi har många nätter i tält bakom oss!